Eldrör

Framför Armémuseum ligger snart 94 eldrör. En del av dem är troféer, tagna i krig ute i Europa.

Eldrör är den delen av kanonen som man skjuter med. Av de eldrören som ligger utanför museet, är den östra raden svenska eldrör av järn. Den västra raden är eldrör av brons, tagna som troféer på slagfältet. De flesta av dem är tillverkade under 1600-talet och flera av dem togs från den danska armén vid Glückstadt 1814.

Under stormaktstiden började svenskarna ta med erövrade kanoner hem till Sverige. En del av dem visades upp som troféer, en del av dem fortsatte att användas.

På 1700-talet smältes de flesta av eldrören ned och göts om till nya kanoner, mynt eller statyer - till exempel statyn av Gustav Vasa vid Riddarhuset. Andra eldrör såldes på auktion som skrot.

Se mer om eldrören här:

Vad händer på Artillerigården just nu?

Just nu läggs 52 eldrör till samlingen på Artillerigården framför Armémuseum. Eldrören har tagits som troféer i några av de många krig som Sverige deltog i under 1600-1800-talet. De allra äldsta kommer från Danmark. Andra kommer från Sveriges sista stora krig mot Ryssland år 1808-1809. En del av eldrören togs från Napoleons styrkor under slaget vid Leipzig år 1813.

Eldrören är gjutna i brons och de största väger över 3,5 ton. Utomhusklimatet påverkar bronsen över tid vilket gör att de flesta har en grön patina. För att eldrören ska bevaras för framtiden görs de i ordning och ytbehandlas genom rengöring och vaxning. När arbetet är klart kommer de placeras på de lediga stenfundamenten framför museet så att du som besöker Artillerigården och Armémuseum kan se dem på nära håll.

 

Relaterat innehåll